19.3.07
This picture is taken several years ago at an old Finnish farm house in the National Park of Seitseminen. Our university arranged a trip there and I hurried to be the first person to enter in order to get a proper picture. This type of room was very typical in the Finnish countryside in the beginning of the 20th century. It was acombined kitchen, dining room and living room with windows on three sides. I was very sparingly decorated. It would usually have been the husband who sat in the white rocking chair. There were wooden benches all around the room so that the whole villiage could gather in the bigger houses. There usually was a kitchen table/dining table with a bench on the other side as well. The flower is also a typical one as is the carpet on the floor. It was woven from stripes of old clothes which had been cut .
A mouse at Heathrow! (Photo: Helena Hurme)
While returning from Oxford in January, I sat in a cafe at Heathrow when I saw people pointing at something. It turned out to be a mouse. I had my camera with me and caught this picture. I was really happy that it was not a pigeon as I have a bad pigeon phobia. While waiting for a train at Stockholm Central Station, a pigeon approached me and was less than a meter away. I was in the middle of writing an SMS and my text turned into nonsens sumbers and letters mixed! I have never ever been that close to a pigeon and I was terrified (but survived, obviously).
17.3.07
Säsongens sista skidtur?
På torsdagen hade ÅA:s i Vasa rekreations- och motionsgrupp ordnat en resa till Simpsiö o Lappo (jag trodde det var i Seinäjoki ioch skulle ha åkt till fel stad om jag farit efter med egen bil!). Det gick just och just att skida. Spåren var isiga och hårda. Vi fick höra vart vi inte skulle skida, men missförstod anvisningarna och hamnade på ett direkt farligt spår. Jag hade satt ordentligt med klister under och plötsligt stod jag i vacken och vajade fraåt och bakåt i hög fart och hann redan ropa "hjälp", men som tur var klarade jag av att hålla balansen. Följande backe gick jag ner. När jag tittade under skidorna, hade klistret format bubblor (!) och det fanns bland annat en sytråd som fastnat under botten. Inte att undra på att farten stannade upp som mot en vägg!
Det blev en 5-6kilometer den dagen. Tyvärr var skidsäsongen kort. Jag skidade kanske runt en 140-150 kilometer. Jag väntar redan på nästa vinter!
Nikon Capture results (Photo: Helena Hurme)
I have published this picture before. It was among the series with which I won the photo competion arranged in connection with Vaasa's 400th birthday and you can see is further down as well. This time, I used d-lighting in Nikon Capture. It really does wonders to any picture! I can warmly recommend it. This picture was even not a raw file. It was taken with my old Nikon 10 as JPEG.
Yesterday I fetched my old Nikon FE II from a repair shop in Turku. They cleaned it and mended some plastic part inside it. My intention is to take slides with it now.
Today, I happened to walk by the local Nikon shop. A guy recognized me and ran after me and gave me the monitor cover which broke in less than 12 hours when I bought the camera in October. I instantly ordered a spare part and now it had arrived. Speak of slow delivery...
4.3.07
På väg till Öjberget (Foto: Helena Hurme)
Förra året beslöt jag mig för att skida i Vasa efter att ha kört över 1000 kilometer ensam för att skida i Ukko-Halla (när ingen från jobbet kom med trots löften...). Nåväl, hittills har jag skidat runt 150 kilometer. Det låter nu inte så förfärligt mycket, men det är bättre än ingenting. Igår blev det 17 kilometer, idag runt 25. Jag skidade via Sundom upp till Öjberget och 3 kilometer där och kom hem via Sunnanviken. Jag ångrar att jag inte tog ett varv till på Öjberget. Spåren var verkligen bra. Jag passade på att fotografera med min lilla kamera (Nikon Coolpix 5900). Som ägare till en Nikon D200 är det svårt att medge att dom små kamerorna tar såpass bra bilder...
En sak till: just när jag kom till Fängelsestranden, var två grannfruar där, den ena 82, den andra 85 eller 86. Den yngre ade att hon skidade ännu när hon var 76. Det låter lovande, särskilt som Helsingin Sanomats DeadLine förra året visade att jag kommer att leva till 93 (om jag alltså inte dör före det)...