Kan knappt gå! (Foto: Helena Hurme)

Det började veckan före NiceRun. Jag hade i och för sig bekväma träningsskor på, men gick ovanligt snabbt. Under själva NiceRun hade jag ett annat par skor. Följande dag var det samma sak: Jag kunde knappast gå. Sedan var jag hos fotvårdaren som sa att det kommer någon vätska fram under nageln. Det var för en vecka sedan. På onsdagen ringde jag till henne på nytt, men hon var inte där och jag for till Åbo. Sedan ringde hon mig på fredagen medan jag var där. På lördagen fanns det ingen tid. Jag ringde på nytt idag och fick en tid först till onsdagen. Jag hade mat hemma och har suttit här och filat på ansökan. (Igår cyklade jag till Gerby och via Singsby hem, på lördagen gick jag till Stenhaga, men fick ta taxi hem från Prisma p g a foten). I morgon får jag nog ta bilen om jag får en sko på mig. Jag skall försöka få en tid på arbetshälsan, men det kan vara svårt.

Jag hittade ett par strumpor som så vi så höll på att gå sönder under foten, så jag klippte ett hål. Sedan kollade jag på nätet och såg rådet att man med ett glödgat gem skulle borra ett hål och konsulterade ännu min brorsson Ante som bestyrkte detta, men jag väntar nog tills i morgon. Om jag nu kan sova...

Hm... Det var lite si och så med sovandet. Jag vakade på natten och sov ovanligt länge, till 7.10 och en halv timme senare kom jag igenom till arbetshälsan. Jag hann inte ens tvätta håret för det skulle ha varit fuktigt under hjälmen. Jag var tvungen att cykla (eller ta en taxi), bil var jag rädd för att ta, för jag visste inte hur det skulle ha varit att använda gasen. Jag fick en tid till sköterskan till 8.40 och en läkartid till klockan 10 och hade ju arbeten med mig så det var en ren glädje att vänta. Det visade sig att jag kom för sent, för blodet hade redan torkat! Jag borde ha kommit för några dagar sedan. Läkaren tryckte ett hål med en glödande nål och det gjorde ju ont, fast jag har en hög smärttröskel. (På den övre bilden syns hålet). På jobbet gick jag t o m i strumplästen och det gjorde ont fastän jag cyklade. Jag fick höra att tån bör få vila. Jag tror att jag kan cykla, särskilt med mina cykelskor, för dom är stela och tar inte i tån, men vi får se. Men det är så kallt och ruggit och jag skall skriva färdigt ett bokkapitel, så det passar bra att sitta inne :). Jag skall bara proviantera i morgon (hade tänkt göra det idag men sparade tån) och sedan kan jag barrikadera mig här hemma.